Nu återstår att utvärdera våra upplevelser från resan. Den dagbok som ni skrev under resan skall färdigställas så fort som möjligt och visas åt läraren som granskar boken.
Under rubriken "Bokuppgifter" hittar ni ännu en väldigt spännande bok som jag tidigare uppmanade att ni skulle lämna till efter resan. Boken heter "Flykten från Auschwitz" och är skriven av Rudolf Vrba. Boken utkom år 2007. Den behandlar författarens flykt från lägret och ger er en större behållning när ni läser den nu efter att ha besökt lägret på ort och ställe. En mycket läsvärd och spännande bok.
Redovisningen av projektet i ord och bild för respektive skolas övriga elever sker i samråd med läraren. Är ni osäkra på vad ni ännu skall göra så kan ni repetera instruktionerna i vänstra spalten på vår blogg.
måndag 28 april 2008
TACK!
Hej alla deltagare i Förintelseprojektet!
Tack till er alla för en väl genomförd resa.
Det är inte varje dag som någon arrangerar resor ut i Europa med 120 deltagare. Igen en gång så kunde vi förverkliga ett projekt utan större problem och för det skall alla deltagande ha ett stort tack. Alltid i tid till bussen, alltid i tid till den guidade rundturen eller till maten, aldrig ett gnäll. Visserligen så föranleder det stora antalet deltagare små logistiska bekymmer ibland, men jag hoppas och tror att, det stora deltagarantalet till trots, så överväger det positiva. Med det positiva menar jag bl.a. skapandet av nya vänskapsband, nya bekantskaper och meningsutbytena grupperna emellan.
Hälsningar Tom
Tack till er alla för en väl genomförd resa.
Det är inte varje dag som någon arrangerar resor ut i Europa med 120 deltagare. Igen en gång så kunde vi förverkliga ett projekt utan större problem och för det skall alla deltagande ha ett stort tack. Alltid i tid till bussen, alltid i tid till den guidade rundturen eller till maten, aldrig ett gnäll. Visserligen så föranleder det stora antalet deltagare små logistiska bekymmer ibland, men jag hoppas och tror att, det stora deltagarantalet till trots, så överväger det positiva. Med det positiva menar jag bl.a. skapandet av nya vänskapsband, nya bekantskaper och meningsutbytena grupperna emellan.
Hälsningar Tom
lördag 26 april 2008
Hemresa (lördag 26.4.2008)
Detta blir den sista bloggen från vår projektresa i Förintelsens fotspår. Tack för att du följt oss på den via bloggen!
Vi är nu ganska trötta eftersom vi kört från Kraków i Polen till Prag i Tjeckien under natten. Den första delen av gruppen flög mot Helsingfors vid lunchtiden, den andra delen flyger nu kl 15.
Det har varit en stor upplevelse att besöka olika platser med anknytning till Förintelsen. Den egentliga utvärderingen får ske när vi kommit hem och sovit några nätter i egna sängar.
Vår del av gruppen har ännu ca tio timmar till hemkomst i Österbotten.
Vi är nu ganska trötta eftersom vi kört från Kraków i Polen till Prag i Tjeckien under natten. Den första delen av gruppen flög mot Helsingfors vid lunchtiden, den andra delen flyger nu kl 15.
Det har varit en stor upplevelse att besöka olika platser med anknytning till Förintelsen. Den egentliga utvärderingen får ske när vi kommit hem och sovit några nätter i egna sängar.
Vår del av gruppen har ännu ca tio timmar till hemkomst i Österbotten.
Hemresa (lördag 26.4.2008)
Detta blir resans sista blogg. Den är skriven på flygfältet i Prag. Under natten förflyttade sig gruppen per buss från Kraków till Prag. Den första delen av gruppen flög vidare vid lunchtid, den andra lite före kl 15.
Resan under natten gjorde att vi känner oss ganska trötta. Några elever mådde dåligt i bussarna.
Återstår för den senare gruppen ännu ca 10 timmar resa.
Resan har nog varit otroligt givande och lärorik för oss som fått vara med. En lite objektivare utvärdering får vi göra när vi alla sovit gott några nätter i egna sängar.
Tack för att du följde oss till Tjeckien och Polen i Förintelsens fotspår via bloggen!
Resan under natten gjorde att vi känner oss ganska trötta. Några elever mådde dåligt i bussarna.
Återstår för den senare gruppen ännu ca 10 timmar resa.
Resan har nog varit otroligt givande och lärorik för oss som fått vara med. En lite objektivare utvärdering får vi göra när vi alla sovit gott några nätter i egna sängar.
Tack för att du följde oss till Tjeckien och Polen i Förintelsens fotspår via bloggen!
fredag 25 april 2008
Wieliczka saltgruva (fredag 25.4.2008)
Idag har vi varit NERE i Wieliczka saltgruva.
Där förlorade vi vår snuva.
130 meter under jorden
satte vi oss och drack saft vid borden.
Allt där var gjort av salt
(det var ganska ballt)
Vattnet var även av hög NaCl-halt.
Uppe var det soligt och varmt
Nere var det kyligt och kallt, harmt.
Många skulpturer fanns i W. gruva
Till och med små tomtar med luva.
Från underjord till verklighet
Vi kom med hiss och i kalkonen bet.
De vackra salarna finns alltid i vårt minne
Nu har vi bara glass i vårt sinne
6 elever från Pedersöre gymnasium som önskar förbli anonyma
Där förlorade vi vår snuva.
130 meter under jorden
satte vi oss och drack saft vid borden.
Allt där var gjort av salt
(det var ganska ballt)
Vattnet var även av hög NaCl-halt.
Uppe var det soligt och varmt
Nere var det kyligt och kallt, harmt.
Många skulpturer fanns i W. gruva
Till och med små tomtar med luva.
Från underjord till verklighet
Vi kom med hiss och i kalkonen bet.
De vackra salarna finns alltid i vårt minne
Nu har vi bara glass i vårt sinne
6 elever från Pedersöre gymnasium som önskar förbli anonyma
Auschwitz - Birkenau (torsdag 24.4.2008)
Några flickor från Topeliusgymnasiet i Nykarleby reflekterar över vad de fick se under besöket i Auschwitzmuséet torsdag 24.4.2008:
Mari-Helen Kula
Jag trodde att Auschwitz skulle vara större, men upplevde Birkenau som jättestort.
Det var bra att se koncentrationslägren för att med egna ögon se och veta att detta faktiskt funnits på riktigt.
Det var bra att ha läst böcker och sett filmer innan resan för att förbereda sig för det som komma skulle.
Det går inte att föreställa sig vad fångarna upplevt, det är obegripligt.
Carolina Rögård
Jag reagerade på att fångarna plågades så mycket, all tortyr de upplevde.
Det är svårt att föreställa sig mängden människor vid Birkenau, hela 1000 personer i en barack.
Ulrika Kvist
Jag tror att jag kommer att inse värdet av det här besöket ännu mera senare när jag blir äldre.
Det är en sak var och en behöver se – det är viktigt.
Lina Bonde
Besöket vid Auschwitz ger ett perspektiv på de problem man själv har.
Det var otroligt mycket människor det handlade om, så många som fick lida.
Det finns även annat i världen än koncentrationslägren – vi bör vara medvetna om detta också, inte bara se det historiska lidandet.
Såhär skriver 6 Karlebyflickor om upplevelsen:
Den 24.4.2008 besökte vi Auschwitz 1 och 2 (Birkenau). Det var en tragisk dag.
Vi besökte först Auschwitz 1 som var mycket mindre än Birkenau. I ettan fanns det 30 baracker, 1 krematorium, 2 ställen där mänskor hängdes och 1 gaskammare. Barackerna 3 och 4 användes som museum. Där fick vi se mycket hemska bilder och kartor över hur det hela fungerade. Människors ägodelar som de bevarat efter att de hade hittat dem berörde oss mest. Vi fick se fångarnas hår, skor, borstar m.m. Efter vi hade upplevt denna hemska plats åt vi lunch och sen fortsatte vi till Birkenau. Birkenau var otroligt stort med över 300 baracker. Barackerna var usla, toaletterna var hål i en betongrad, inget prat om att få vara privat kom ens på fråga. Platsen låg mest i ruiner. På denna plats förstod man att människorna som levde där hade ingen som helst betydelse. Tyskarna hade sprängt ner krematorierna och gaskamrarna för att dölja det hemska som hade hänt i Birkenau - som var en dödsfabrik.
Då man var på plats var allting på ett annat sätt än man hade föreställt sig. Man hade svårt att förstå hur någon kan behandla andra människor på sånt vis. Vi kommer alltid att minnas detta.
torsdag 24 april 2008
Landskapet i Tjeckien - Polen (onsdag 23.4.2008)
Halsningar fran Krakow!
Igar kvall anlande vi till staden Krakow efter en dags bussresor. Resorna gick bra. Vi korde genom enorma jordbrukslandskap. Pga att marken i Tjeckien agdes av kolchoser tidigare ar falten jattestora och inte indelade i mindre. Langt var det mellan traktorer och jordbruksmaskiner. Har ar ju allt vararbete redan skott.
Nar vi kom fram gick vi till torget och bekantade oss med staden.
Denna dag har vi besoket i Auschwitz framfor oss. Vi kommer dar att lagga ner blommor vid ett minnesmarke.
Igar kvall anlande vi till staden Krakow efter en dags bussresor. Resorna gick bra. Vi korde genom enorma jordbrukslandskap. Pga att marken i Tjeckien agdes av kolchoser tidigare ar falten jattestora och inte indelade i mindre. Langt var det mellan traktorer och jordbruksmaskiner. Har ar ju allt vararbete redan skott.
Nar vi kom fram gick vi till torget och bekantade oss med staden.
Denna dag har vi besoket i Auschwitz framfor oss. Vi kommer dar att lagga ner blommor vid ett minnesmarke.
onsdag 23 april 2008
Terezin och Lidice (tisdag 22.4.2008)
Så här skriver några av Kronoby gymnasiums elever om besöket i Terezin:
Idag var vi på besök till lägret Terezín, som fungerade främst som en mellanstation inför deporteringen till andra koncentrationsläger, främst Auschwitz. Vår reseledare Tom Hansén citerade vädret som följer: ”Vått”, vilket alla håller med om eftersom regnet öste ner hela dagen och blåsten kylde ner oss rejält. Vi började resan med bussfärden, och under tiden berättade vår svenskspråkiga guide om Terezíns historia. Terezín är namnet på både staden och borgen, som grundades på 1700-talet. Borgen har under hela sin historia fungerat som ett fängelse för politiska motståndare. När tyskarna ockuperade Tjeckoslovakien under början av andra världskriget utrymdes alla invånare i staden, som omvandlades till ett judiskt ghetto. Under andra världskriget var det Europas största ghetto, med sammanlagt ungefär 150 000 människor som vistats där under krigets gång. Utanför borgen betraktade vi tusentals judiska gravar, en davidsstjärna och ett stort kors prytt med en törnekrona.
Ovanför fängelsets ingång finns orden ”Arbeit macht frei”, vilket är ovanligt för ett läger som inte är ett koncentrationsläger. Inuti lägret såg vi bl.a. massceller, ensamceller, tvättrummet och avrättningsplatsen. Under staden finns runt 20 km underjordiska tunnlar som byggdes samtidigt som borgen. Tunnlarna användes aldrig av tyskarna men har numera delvis öppnats som turistattraktioner. Vi prövade på 500 meter, och åsikterna var delade; somliga ansåg att det var mysigt, medan andra tyckte att det var läskigt. Numera har det öppnats ett museum om Terezín, och vi fick också se en dokumentär om lägret.
Under andra världskriget dog cirka 2600 fångar i fängelset, medan 35000 avled i ghettot. Fångarna dog av otillräcklig sjukvård, dåliga förhållanden, hunger, tortyr och avrättning. Terezín räknas inte som ett koncentrationsläger, eftersom det inte fanns några gaskamrar där. Det är mycket svårt att förstå hur någon har kunnat behandla andra människor på ett sådant grymt och omänskligt sätt, och besöket väckte många känslor hos oss.
Charlotta Lindvall, Anneli Lövsund, Josefine Björkskog, Sara Libäck, Charlotta Duvnäs och Sanna Hyytinen (Kronoby gymnasium)
Dagens andra mål var att besöka byn Lidice ca 1 timmes bussfärd från Prag.
Byn jämnades med marken efter ett attentat som krävde nazisternas ledare i dåtida Tjeckien Haydrichs död. En stor belöning hade erbjudits den som kunde ange attentatsmännen. Pga ett missförstånd trodde sig nazisterna kunna finna spår av attentatsmännen i Lidice. En dag tillfångatog man kvinnorna och barnen och inväntade männen som jobbade i gruvan. Männen sköts direkt. Kvinnorna skickades till koncentrationsläger. Så gjorde man också med en del av barnen. De allra minsta barnen skickades till Tyskland för att "germaniseras". Kyrkan, skolan och alla andra hus sprängdes och jämnades med marken. Floden fylldes igen.
När barnen återvände efter krigets slut fanns inte ett enda spår kvar av byn.
Efter kriget byggde den Tjeckoslovakiska regeringen ett nytt Lidice ett stenkast ifrån den gamla platsen. Den gamla platsen gjordes till minnesmärke.
I samband med vårt besök höll vi en kort minnesstund och läste psalmen "Var inte rädd" vid minnesmärket som rests till minne av barnen i byn.
Idag var vi på besök till lägret Terezín, som fungerade främst som en mellanstation inför deporteringen till andra koncentrationsläger, främst Auschwitz. Vår reseledare Tom Hansén citerade vädret som följer: ”Vått”, vilket alla håller med om eftersom regnet öste ner hela dagen och blåsten kylde ner oss rejält. Vi började resan med bussfärden, och under tiden berättade vår svenskspråkiga guide om Terezíns historia. Terezín är namnet på både staden och borgen, som grundades på 1700-talet. Borgen har under hela sin historia fungerat som ett fängelse för politiska motståndare. När tyskarna ockuperade Tjeckoslovakien under början av andra världskriget utrymdes alla invånare i staden, som omvandlades till ett judiskt ghetto. Under andra världskriget var det Europas största ghetto, med sammanlagt ungefär 150 000 människor som vistats där under krigets gång. Utanför borgen betraktade vi tusentals judiska gravar, en davidsstjärna och ett stort kors prytt med en törnekrona.
Ovanför fängelsets ingång finns orden ”Arbeit macht frei”, vilket är ovanligt för ett läger som inte är ett koncentrationsläger. Inuti lägret såg vi bl.a. massceller, ensamceller, tvättrummet och avrättningsplatsen. Under staden finns runt 20 km underjordiska tunnlar som byggdes samtidigt som borgen. Tunnlarna användes aldrig av tyskarna men har numera delvis öppnats som turistattraktioner. Vi prövade på 500 meter, och åsikterna var delade; somliga ansåg att det var mysigt, medan andra tyckte att det var läskigt. Numera har det öppnats ett museum om Terezín, och vi fick också se en dokumentär om lägret.
Under andra världskriget dog cirka 2600 fångar i fängelset, medan 35000 avled i ghettot. Fångarna dog av otillräcklig sjukvård, dåliga förhållanden, hunger, tortyr och avrättning. Terezín räknas inte som ett koncentrationsläger, eftersom det inte fanns några gaskamrar där. Det är mycket svårt att förstå hur någon har kunnat behandla andra människor på ett sådant grymt och omänskligt sätt, och besöket väckte många känslor hos oss.
Charlotta Lindvall, Anneli Lövsund, Josefine Björkskog, Sara Libäck, Charlotta Duvnäs och Sanna Hyytinen (Kronoby gymnasium)
Dagens andra mål var att besöka byn Lidice ca 1 timmes bussfärd från Prag.
Byn jämnades med marken efter ett attentat som krävde nazisternas ledare i dåtida Tjeckien Haydrichs död. En stor belöning hade erbjudits den som kunde ange attentatsmännen. Pga ett missförstånd trodde sig nazisterna kunna finna spår av attentatsmännen i Lidice. En dag tillfångatog man kvinnorna och barnen och inväntade männen som jobbade i gruvan. Männen sköts direkt. Kvinnorna skickades till koncentrationsläger. Så gjorde man också med en del av barnen. De allra minsta barnen skickades till Tyskland för att "germaniseras". Kyrkan, skolan och alla andra hus sprängdes och jämnades med marken. Floden fylldes igen.
När barnen återvände efter krigets slut fanns inte ett enda spår kvar av byn.
Efter kriget byggde den Tjeckoslovakiska regeringen ett nytt Lidice ett stenkast ifrån den gamla platsen. Den gamla platsen gjordes till minnesmärke.
I samband med vårt besök höll vi en kort minnesstund och läste psalmen "Var inte rädd" vid minnesmärket som rests till minne av barnen i byn.
tisdag 22 april 2008
En dag i Prag (måndag 21.4.2008)
Hej!
Dagens blogg är skriven av Jenna Hellström, Nathalie Lassila, Lina Lindgren, Lina Åkerblom och Ann-Sofie Åstrand från Jakobstads gymnasium…
En dag i Prag (21.4.2008)
Dagen började med frukost och för de flesta med ett köande till den. Sedan packade vi oss in i bussarna och styrde kosan mot de mer centrala delarna av Prag för att börja med en guidad rundtur.
Pga ett lite missförstånd fick vi vänta en stund innan guiderna kom som skulle föra oss genom Prags gator. Den information vi fick vid de olika sevärdheterna var intressant och lärorik. Dock bullrade trafiken högt och guidens röst försvann i stadssorlet. Vi konstaterade snabbt att rullstolar och kullerstenar är en ekvation som saknar reella lösningar. Prag är en jättevacker stad med underbar utsikt.
Då det var dags för fritid gavs chansen att shoppa eller utforska Prag närmare på egen hand. De flesta studerande valde det tidigare alternativet och konstaterade att shoppingutbudet var bra. Ekvationen rullstolar – kullerstenar blev ännu mera invecklad då det konstaterades att många affärer saknade ramp eller hiss. Resultatet blev vältränade armmuskler, en bra grund för vår framtida body builder-karriär. Ett affärsbiträde hörde intresserat på när vi pratade sinsemellan och frågade slutligen från vilket land vi kommer. Han blev aningen förvånad över att vi var från Finland och hade svenska som modersmål. Vi undervisade honom i svenska och finska och fick som tack hjälp uppför trapporna. Resten av tiden gick åt till orientering tillbaka till mötesplatsen så att ett tips för framtida Pragresenärer är att införskaffa en karta (en gnutta lokalsinne skadar ju inte heller). Väl vid mötesplatsen satte vi oss på ett café och då vi skulle betala fick vi en inblick i det stundande vuxenlivet – att ge eller inte ge dricks.
Kvällens program bestod av Black Light Theatre, ett mycket populärt fenomen här omkring. I föreställningen vi såg förekom inget tal, pjäsens handling varvades med ljus- och ljudeffekter samt dans. Föreställningen var en lek med färger, form och ljud. Skådespelare och dansare var mycket professionella. Man lyckades knyta samman pjäsens handling med dansen.
Sammanfattningsvis kan man säga att dagen var lyckad.
PS. Dagens mest fotograferade motiv var Jakobstads gymnasiums egna Ron Rönnkvist med sin tuppkam. DS.
…och Lina, Emilia och Ulrika från Topeliusgymnasiet gav följande kommentar om dagen:
Vår första dag i Prag var blåsig, men trevlig. Vi har sett mycket, utan att ändå hinna med allt. Det är en vacker stad som blandar gammalt och nytt. Kvällens teaterföreställning, Imagine Theatre, var sevärd, en mycket annorlunda upplevelse.
måndag 21 april 2008
Godmorgon!
Hälsningar från Prag! Här är vi hela gruppen framme, tryggt och säkert. De första av oss startade kl 8 från Karleby och de sista av oss anlände ca kl 22 (23 finsk tid). Kl 23 hade vi vår första gemensamma samling i hotellets matsal. Vi pratade om hur man beter sig i ett hotell – att man inte ropar i korridorerna och går ut på taket – och om måndagens program.
Hotellet var en liten överraskning i sig. Vi bad om ett hotell i centrum, men bussarna körde, körde och körde. Vi befinner oss ungefär 10km utanför centrum, men adressen är fortfarande Prag. Hotellet är en ensam ca tiovåningars byggnad. Vår närmaste granne är ett slakteri. Men inne i hotellet är komforten fin. Ganska små rum är det dock… och ventilationen (genom fönstren) höll luften frisk och sval…
Den här morgonen började med solsken. Igår var det ungefär 7 grader när vi anlände. Förra veckan har det regnat, berättade vår dansktalande guide. Man väntar bättre väder till denna vecka.
h. Tom
Hotellet var en liten överraskning i sig. Vi bad om ett hotell i centrum, men bussarna körde, körde och körde. Vi befinner oss ungefär 10km utanför centrum, men adressen är fortfarande Prag. Hotellet är en ensam ca tiovåningars byggnad. Vår närmaste granne är ett slakteri. Men inne i hotellet är komforten fin. Ganska små rum är det dock… och ventilationen (genom fönstren) höll luften frisk och sval…
Den här morgonen började med solsken. Igår var det ungefär 7 grader när vi anlände. Förra veckan har det regnat, berättade vår dansktalande guide. Man väntar bättre väder till denna vecka.
h. Tom
söndag 6 april 2008
Föräldrabrev och elevkontrakt
Klicka här för att ladda hem en pdf-fil med ett brev till vårdnadshavarna, och en ny "att ta med sig på resan"-lista.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)